Det är svårt att be om ursäkt för någonting man har gjort när man varit låg och helt borta både fysiskt och psykiskt. Det är svårt att veta vad man har gjort och sagt. Men jag kan inte veta vad jag gör, säger eller hur jag reagerar på saker och ting när jag är låg. Blir jag arg, skriker och säger elaka saker så menar jag inte det. Det är då jobbigt när man "vaknar" upp och alla är arga på mig och säger att gå upp och gör vad fan du vill, kommer inte väcka dig något mer. Eller något i stil med det. Men jag säger ju det, att vad som än händer så kan jag inte rå för det och ofta vet jag inte ens vad jag har gjort för något. Önskar ibland att alla andra visste hur det var att vara låg. Då skulle ni förstå vad jag pratar om. Men förlåt, menade inte att bli arg imorse.