Att blogga från mobilen är svårt. Men jag har haft svårt att motivera mig själv till att skriva nånting här om dagarna. Vet inte varför men det kan vara så att jag vill skriva något vettigt, med en mening och inte bara en massa "idag gjorde jag det här bla bla." och på nätterna sätts mina hjärnceller igång. Det kan man ju tycka är synd eftersom att jag behöver dom mer på dagarna än på nätterna. Men det enda jag gör ändå är att grubbla. Kan inte komma underfund med varför jag ska hålla på att tvivla på allt, mig själv och min egen handlingsförmåga, är väldigt vanligt. Det verkar som om en del av mig och min personlighet går ut på att hitta fel på mig själv. Speciellt om nätterna då tankarna sprids åt alla håll och kanter. Önskar det fanns något slags lyckopiller för en tjej som mig som behöver lite självkänsla i form av medicin. Äh, var inte oroliga för mig. Jag klarar mig, det har jag alltid gjort. Jag har alltid varit lite utav en osynlig outsider. Som inte riktigt passat in, utan att någon annan än mig själv vetat om det. Tur är väl det, annars hade jag nog varit rätt lonely och sad. Är påväg till mitt happyland. Håller på och kämpar för att för en gångs skull bli nöjd och hittils följer jag den rätta vägen. Cant wait, puss godnatt.